Ful bebis? Nej tänker ni, så säger man inte, inga bebisar är fula. Och nej, bebisen vi såg idag var inte ful. Men, om nu vi någongång skulle få en bebis, och den blev ful (risken är ju ändå överhängande) – hur ska vi då lösa det ? Ska vi bestämma att ni säger att den är söt? Eller ska vi bestämma att ni är ärliga och säger att ”Nej, det här blockmongot är inte alls sött, är det ens en människa? Eller bara ett groteskt djur? Men vänta jag ska bara kräkas lite för det var en sån obehaglig syn, detta blekfeta monster som bländar mig..”-
Jo, men det är ju allmänt känt, ärlighet varar längst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Hahaha! Jag är extremt oärlig i sådana här sammanhang. Jag träffade på en bebis för ett tag sedan som redan hade ett McDonalds M till ögonbryn och antydan till mustasch. Dessutom dregglade han konstant (fem månader gammal). "Oj, oj, oj!" kuttrade jag och klämde förundrat på bebisens feta svampaktiga fötter, i ett försök till att verka moderlig(?). "Det var mig en riktigt liten tjejtjusare vi har här!"
SvaraRaderaHahaha, vad roligt! Jag vad gör man liksom?! Kuttrar lite, mumlar och säger objektiva saker som inte har med bebisen i sig att göra!
SvaraRaderaDet jobbiga är föräldrar som säger: -Är han inte söt??
SvaraRaderaTycker man bebisen är ful så håller man ju käft, men vad svarar man när man blir ställd mot väggen o måste svara..?
det tragiska med det hela e ju att med våra gener kommer ungen faktiskt se ut som en hög med skit...
SvaraRaderaSkulle man få en ful bebis kan man ju alltid skylla på "förväxling på BB" =)
SvaraRadera